Höggravid brukar syfta på den sista delen av graviditeten, men begreppet har ingen strikt medicinsk gräns. För många handlar det om veckorna då magen känns som störst, kroppen blir tyngre och förlossningen närmar sig. Flera förändringar märks ofta tydligt samtidigt. Vissa känner sig rastlösa och fulla av förväntan, medan andra mest längtar efter att kunna sova, andas och röra sig friare igen.

När räknas man som höggravid

I vardagligt tal används ordet oftast om tiden från ungefär vecka 36 och framåt, alltså den sista månaden före beräknat datum. Någon officiell definition finns inte, och gränsen flyttas lätt beroende på hur kroppen känns. Den som bär tungt eller väntar flerbörd kan känna sig höggravid tidigare än någon annan i samma vecka.

Från vecka 37 räknas graviditeten som fullgången. Eftersom ditt BF-datum sträcker sig över flera veckor kan den höggravida perioden bli både kortare och längre än du räknat med.

Magen tar större plats

Livmodern har vuxit under hela graviditeten och tar nu upp mycket plats i buken. Det kan göra att lungorna inte får samma utrymme som tidigare. Du kan därför bli andfådd av sådant som annars känns enkelt, som att gå uppför en trappa eller prata medan du promenerar.

Trycket mot magsäcken kan också bidra till halsbränna, sura uppstötningar och en känsla av att bli mätt snabbt. Mindre portioner kan kännas behagligare än stora måltider. När barnets huvud sjunker längre ner i bäckenet kan det ibland bli lättare att andas. I stället kan trycket nedåt öka.

Blåsan påverkas också. Många behöver kissa ofta, även på natten, eftersom barnets tyngd belastar området. Det är vanligt att en liten mängd urin läcker när du hostar, skrattar eller nyser. Bäckenbotten bär en stor belastning och kan kännas både trött och tung.

Barnets rörelser kan kännas annorlunda när utrymmet blir mindre. Rörelserna kan upplevas mer som sträckningar, tryck och vridningar än som tydliga sparkar. Barnet ska fortfarande röra sig regelbundet enligt sitt vanliga mönster. Om rörelserna minskar eller känns tydligt annorlunda bör du kontakta förlossningen för bedömning.

Sammandragningar och tryck

Under den sista delen av graviditeten är sammandragningar vanliga. Magen blir då hård en stund och mjuknar sedan igen. Sammandragningarna kan komma efter fysisk aktivitet, vid stress eller utan någon tydlig anledning.

Oregelbundna sammandragningar som går över när du vilar är ofta kroppens sätt att förbereda livmodern. Skillnaden mellan förvärkar och förlossningsvärkar blir tydligare när värkarna blir regelbundna, starkare och fortsätter trots vila. Kontakta vården om du är osäker, om vattnet går eller om du får en blödning.

Trycket mot bäckenet kan kännas som tyngd, ilningar eller molande mensvärk. En del upplever hugg i underlivet när barnets huvud belastar nerver och vävnader. Bäckensmärta kan också göra det svårt att vända sig i sängen, resa sig eller gå längre sträckor. Långsamma rörelser och pauser kan minska obehaget, men smärta som oroar dig behöver bedömas av vården.

Mot slutet kan flytningarna bli rikligare och delar av slemproppen lossna, vilket inte alltid säger något om när förlossningen startar. Ett ökande tryck mot ändtarmen kan också göra att toalettbesök känns annorlunda under de sista graviditetsveckorna.

Svullnad och tyngd i kroppen

Vätska samlas ofta lättare i kroppen mot slutet av graviditeten. Fötter, händer och anklar kan svullna, särskilt senare på dagen eller under varma perioder. Många upplever att benen känns tunga och att skorna sitter trängre än tidigare, och kylande hudvård för svullna ben används ofta när huden känns varm och spänd.

Plötslig eller kraftig svullnad tillsammans med svår huvudvärk, synpåverkan eller smärta högt upp i magen ska däremot tas på allvar och bedömas skyndsamt.

Sömn och känslor

Sömnen påverkas ofta när du är höggravid. Det kan vara svårt att hitta en bekväm ställning, och toalettbesök, halsbränna eller barnets rörelser kan väcka dig. Tröttheten beror alltså inte bara på graviditeten i sig, utan också på många avbrutna nätter.

Hormoner, väntan och oro inför födseln kan göra känslorna starkare. Du kan längta intensivt efter barnet och samtidigt känna dig rädd för smärta, förlossningsskador eller tiden efteråt. De känslorna kan finnas sida vid sida utan att något är fel.

Många tycker att det hjälper att förbereda sig inför en förlossning redan under dessa veckor, utan att försöka planera varje detalj. Efter en vaginal förlossning kan underlivet vara svullet och ömt, medan en kejsarfödsel innebär återhämtning efter en bukoperation.